Mickan

Förra lördagen var det som sagt dags för den årliga andra långdagen här i Göteborg, hur mycket firande det blev för oss vet jag inte. Vi skippade nämligen att traska runt på gatan utan istället satt hemma hos Molly och drack cava i gott sällskap. Senare på kvällen gick vi och tog varsitt glas på en pub. Det fick faktiskt räcka. När jag korsade Masthuggstorget så var folk extremt fulla, det var skitigt och det låg glas överallt. Tror vi gjorde ett bra val som stannade inne, vi skulle nog ha vart där tidigare på dagen för att få rätta känslan, det regnade dessutom på kvällen. 

Denna veckan har varit väldigt lång, jag har jobbat och pluggat inför min sista redovisning i skolan (vart bortrest under den examinationen). Måndag-tisdag åkte jag till jobbet tidigt på morgonen och kom hem runt 23-tiden båda dagarna. På onsdagen jobbade jag mellan 08:45-17:00 och direkt efter jobbet hade vi möte med lite föräldrar vars barn skall börja på vår avdelning till hösten, kom hem sent då också. Det tar ca en timma att köra till jobbet och sedan lika lång tid hem, jädra bilköer! På torsdagen jobbade jag samma tid som onsdagen och direkt efter jobbet åkte jag till förskolechefen som bjöd på grillfest. Igår jobbade jag, åkte hem för att sedan åka till min bror på grill- och fotbollskväll. Skit att Sverige förlorade! Så ja, en väldigt lång och intensiv vecka.

Examinationen/redovisningen gick väldigt bra, var nervös inför den eftersom det var ett tag sen som jag gjorde själva projektarbetet men examinatorn var väldigt nöjd och sa att jag "ägde". Antar att det är ett bra betyg? Inga kompletteringar på den förutom att papret skall ha försättsblad och skickas in. Det innebär att jag är helt klar med skolan och slipper tentaångest, föreläsningar, idiotmänniskor osv. YAY! Har knappt hunnit ta in det än men det kommer nog snart. Är otroligt glad och stolt över mig själv som orkade stå ut i 3,5 år. Det är väldigt skönt att ha fått jobb också, trivs mycket bra.

Mina förhoppningar nu är att få besked om lägenheten snart och ha tid för nära och kära igen. Blir väldigt irriterad på "vänner" som hört av sig och varit arga för att jag inte vart tillgänglig. Trodde att man som vänner har förståelse för varandra och att det ibland kommer saker ivägen men att man ändå vet vart man har varandra. Nå ja, jag får se det som att det är de riktiga vännerna som har stannat kvar och stöttat under den intensiva tiden som har varit nu med nytt jobb, C-uppsats och examination. 

NU tar jag tag i dagen :)