När livet är orättvist.


Ibland när man lever i en liten skyddad bubbla och läser om tragedier, som t.ex. gårdagens när nästan ett helt hockeylag försvann. Poff, borta, kommer aldrig mer igen. Så blir man påmind om hur skört livet är, hur snabbt det kan förändras, hur arg man kan bli, hur ledsen man kan bli och det går inte att göra något åt det. För på bara en kort sekund kan liv släckas och det är så onödigt, fruktansvärt onödigt. För bara några dagar sen satt jag och kollade på Stefan Livs bröllopsbilder i en fotoblogg och nu finns han inte mer, borta från sin fru och sina barn. Och många andra har ryckts ifrån sina familjer som står kvar och kan inget göra, mer än att känna ilska, sorg, förtvivlan och alla andra känslor som kommer med tragedier. Det är inte rättvist. Förbannadejävlaorättvisa. Det kan fan inte finnas någon mening med att ett plan skall störta och så många skall mista livet? Pissigt är det.

Alla mina tankar går till Stefan Liv och hans lagkamrater, deras vänner, familjer, släktingar... hoppas ni alla finner ro någon dag.

Kommentarer
Ronny

Hemskt tråkigt när en sådan omtyckt person försvinner

Jag hoppas att hans anhöriga kommer över det snabbt


Blogg: http://ronny-schack.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:


Trackback