Mickan

Frustrerande!

En extremt gammal bild, från 2003 eller så.

Just nu i skolan så läser jag en mattekurs, som vi måste ha med oss i lärarutbildningen, och den gör mig extremt frustrerad! Inte av den anledning att jag tycker det är svårt utan det får mig att inse hur kasst det är att jag inte fick hjälp med mina matematiksvårigheter redan i lågstadiet eller mellanstadiet. Jag minns att jag och mina föräldrar bad om det, men jag fick ingen hjälp. Förstår man inte och inte heller lär sig så slutar man att bry sig. På högstadiet fick jag till slut gå med några andra i klassen till en speciallärare, men jag kan inte minnas att jag lärt mig något därifrån. Minns att vi spelade kort och pratade bort tiden. På gymnasiet minns jag inte när jag fick hjälpen, men jag tror det var sista terminen för att få godkänt i matte A. Den läraren var bra, men skadan var ju redan gjord, jag lärde mig matten utantill och fick godkänt. Men inte fan fastnade något, jag hade ju inga grunder att stå på. Nu sitter jag här, frustrerad och orolig över hur sjutton mattetentan skall gå på måndag. Jag förstår ju verkligen ingenting, även om jag lärt mig vad ordet algoritm betyder. Vafan skall jag kunna det för?!

Dessutom har jag en känsla av att jag inte är ensam om denna erfarenheten. Fy för lärare och skolor som inte fångar upp och hjälper elever som behöver det. En sådan lärare kommer jag aldrig att bli!! Tro mig...

Vad tråkigt att höra Mikka att det var ingen som brydde sig

jag hoppas att dagens lärare är bättre så att barnen verkligen får

hjälp med den undervisningen de så väl behöver



ha en fortsatt trevlig termin på skolan

(Ronny som gillade matte bäst i skolan)

Matte på universitetet har en benägenhet att inte anpassas efter vad man läser till. De ändrar på orden, istället för att bilar nämns i matteboken så har man som biolog en blad eller något annat dumt Jag hade 15 p matte andra terminen, de värsta veckorna i mitt liv. Och då är jag inte helt ute och cyklar beträffande matte. Det är inte mitt starkaste ämne, men jag har nog aldrig "haft svårt för det". Vi satt och vände och vred på formler, bevisade satser och så vidare. Värdelöst.

håll oss uppdaterade hur det går på kursen för dig

Exakt så är det för mig med! I grundskolan gick det bra med matematiken för mig, låg på VG/MVG hela tiden. Tills jag började på Kunskapsskolan från åk 6-9. Där hade vi inga lektioner utan skulle jobba helt självständigt. Då gick det sämre och sämre för mig men jag fick iaf G. Nu på gymnasiet, så har jag knatat igenom mig med stora svårigheter både Ma A och B med godkänt i. (Jag fick till och med VG på nationella provet i Ma a). Men nu i matte C så missade jag ju sista månaden innan sommarlovet pågrund av bilolyckan och kom efter. Kursen slutade till julen och på nationella provet fick jag 3 poäng ifrån G, alltså IG. Nu har de sagt åt mig att göra en prövning 1,5 vecka efter skolstart efter jul. UTAN någon som helst hjälp från NÅGON lärare. Syftet med att göra ett omprov är ju att få hjälp med det man inte kan så att man sedan kan det. Hur f*n tror de att jag ska kunna skriva ett G nästa vecka med ett jullovsavbrott och INGEN lärarhjälp alls. Blir galen och håller med dig fullständigt!



Kramar!

Meet you halfway? :P X

Jag betalade hela summan med en gång men jag vet att på Art Clinic där jag opererade mig så hade de en avbetalningsplan som man kunde ha. Så det bästa är nog att kika på klinikers erbjudande över sådant :)

tack :D

Jag betalade hela summan med en gång men jag vet att på Art Clinic där jag opererade mig så hade de en avbetalningsplan som man kunde ha. Så det bästa är nog att kika på klinikers erbjudande över sådant :)

SV. Nääääää det är nog som du säger ;P hahahhaa. Knäppt är vad det är!